- Tillför vätska. Man ska inte dricka enbart när man är törstig, då får man för dålig vätskebalans. Man skall dricka minst 2,5 liter vätska/dygn och i kyla ännu mer då det åtgår vätska för att värma inandningsluften. För bästa effekt bör vätskan vara minst lika varm som kroppstemperaturen.
- Klä dig enligt flerskiktsprincipen. Det är effektivare med flera tunna plagg. Medför förstärkningsklädsel.
- Behåll värmen. Använd alltid mössa under hjälmen. Huvudet fungerar som en skorsten. Är det en temperatur på minus 20 grader och du saknar mössa, sker en värmeförlust på ca 70-75%.
- Skydda fötterna. Skor skall vara så stora att man får in ett par extra ullstrumpor och ändå kan röra på samtliga tår.
- Utsatta kroppsdelar. Det är viktigt att iaktta varandra. Ha koll på kamraters ansikten. Vita hudfläckar tyder på kylskador. Tina upp fläckarna med en varm hand utan att gnida.
- Väder. Ha koll på aktuella prognoser och värdera dem mot vilket normalväder det brukar vara för området.
LABC – vid olycka
L. Livsfarligt läge
- Stanna upp, överblicka situationen och larma 112.
- Om den skadade har ett utsatt läge vilket kan innebära livsfara under omhändertagandet måste denne flyttas till en säker plats så skonsamt som möjligt.
- Vid misstanke om rygg eller nackskada ska förflyttning ske endast om det är absolut nödvändigt.
- Hjälm avlägsnas endast om den skadade har svårt att andas eller inte andas själv.
A. Andning
Om en person verkar livlös, har andningsstillestånd eller andningssvårigheter:
- Lätta på åtsittande klädsel.
- Fria luftvägar, kontrollera mun och svalj.
- Kontrollera puls, lämpligast vid halsen.
- Vinkla huvudet lätt bakåt.
- Ge mun-mot-mun metoden.
- När den skadade andas själv, lägg i stabilt sidoläge, vilket underlättar andningen.
- Vid hjärtstillestånd: ge HLR.
B. Blödning
- Om en person blöder kraftigt, lägg den blödande kroppsdelen i högläge.
- Lägg ett tryckförband.
- Om detta inte stoppar blödningen lägg på mer tryckförband utanpå.
C. Cirkulationssvikt
- Chock, kan uppträda vid stora sårskador, kraftig blödning, buk- och bröstskador, inre skador, vätskeförlust genom brännskador, kraftiga kräkningar och diarréer.
- Symptomen på att någon är chockad kan vara att personen är blek, kallsvettas, fryser, är törstig, har snabb och svag puls.
- Åtgärder som lindrar chocktillståndet är att man stoppar synlig blödning, lägger personen plant med benen i högläge, hindrar avkylning med hjälp av varma filtar och kläder.
- Ge ej någon vätska, prata lugnande och ställ enkla frågor ex. om vad den skadade heter, bor, släktförhållanden.
- Om möjligt ge personen en enkel uppgift att fokusera på.
Snöskoter på is
- Kom ihåg att all färd på is sker på egen risk!
- Ruskade leder visar var isen normalt sett är säkrast men utgör ingen garanti för att den håller.
- Snöskotern har både hög fart och stor viktfördelande yta, därför kräver den tjockare is än vad som behövs för en skidåkare.
- Motorljud och vibrationer gör dessutom att föraren inte hör isens varningssignaler.
- Du kan därför komma långt ut på svag is innan den brister.
- Glöm inte isdubbarna!
Innan du ger dig ut
- Planera färdvägen, lyssna gärna med ortsbefolkningen om du är osäker.
- Undvik att köra på okända vattendrag.
- Undvik mörkerkörning, på okända ej ”ruskade” isleder.
- Kom ihåg att tidigare ”säkra” överfarter snabbt kan försämras, speciellt vid reglerade- eller strömmande vattendrag.
- Kör aldrig ensam och håll ut avstånden mellan snöskotrarna.
- Har du pulka kopplad, låt kapellet vara öppet.
- Ha lyset på även dagtid.
- Bär alltid hjälm (lag) och medför ombyteskläder.
- Isdubbar bärs runt halsen och räddningslina medföres åtkomlig.
- Om förutsättningarna kräver det, använd extra flythjälpmedel, exempelvis flytplagg.
- Bli säker med rätt kunskap och rätt utrustning!
Lavinrisker
De flesta laviner utlöses av mekanisk påverkan på snötäcket. Nyfallen-, skiktad- eller vindpackad snö utgör de farligaste incitamenten för ökad lavinrisk vilken främst påverkas av:
- Terrängens utseende – dess lutning och sluttningens orientering i förhållande till vindriktningen.
Snöns utseende – skiktning, hållfasthet och konsistens.
Väder i form av senaste tidens nederbörd samt vind- och temperaturförhållanden.
Riskerna är störst på läsluttningar över 30 graders lutning efter kraftiga snöfall i kombination med snödrev. Tilltagande mildväder och skiktade snölager ökar riskerna ytterligare.
Ha kul i sluttningen – Men respektera terrängen och fatta välgrundade beslut, så att du och dina vänner kan återvända hem säkra och oskadda.
Gör en riskbedömning innan körning
- Välj kamrater vilka har en riskbedömning du är bekväm med.
- Var utrustade med fungerande transceivrar och lär er hur de används.
- Lavinsond, spade och transceiver är en självklarhet.
- Lär känna området ni ska åka i samt definiera potentiella sluttningar där lavinrisken finns.
- Bli säker med rätt kunskap och rätt utrustning.
Mer information om laviner och lavinutbildningar hittar du hos SVELAV »
Exempel på personlig utrustning, beroende på hur långt och i vilken terräng du ska köra i:
Hjälm (lag), telefon, ryggsäck, spade, lavinsond, transceiver, snöskor, rätt klädsel och skyddsutrustning så som ryggskydd, knäskydd och armbågsskydd. Vatten och mat, solskydd/solglasögon, toalettpapper, aktuell karta, kompass, GPS, visselpipa samt erforderliga verktyg och reservdelar.
Exempel på överlevnadsutrustning:
1:a hjälpenutrustning, kniv, rep, bogserlina, stormtändare, nödtändstickor, högenergibars (att äta), ficklampa, nödbloss, nödfilt, vindsäck, signalspegel.
Packa Smart & Kör Säkert!