Säkerhet

• Använd hjälm, det är ett lagkrav och självklart. Dessutom rekommenderas kraftiga och rejäla handskar,  kängor samt ryggskydd. 
• Sänk farten. Fyrhjulingen har hög tyngdpunkt så risken att välta är stor, ju högre fart desto större risk. 
• Skoterställning. Vid uppförsbacke ska skoterställning användas. Ena foten och tyngdpunkten på fotstödet, den andra foten på bakre lasthållaren, luta dej framåt. Risken för överstegring minskar och det är lätt att lämna terrängskotern om det välter. Skulle maskinen börja rulla baklänges, använd då inte bakbromsen då det kan få terrängskotern att tippa baklänges. 
• I branta nerförsbackar där det finns vältrisk är det viktigt att kontrollera terrängen innan du kör ner. Kör så rakt som möjligt ner och luta kroppen så att vikten kommer så långt bak som möjligt. Håll alltid ner hastigheten och var försiktig med frambromsen så att maskinen inte tippar. 
• Skråkörning. (Sidlut) Tänk på att lägga kroppsvikten uppåt backen och tyngden på den fot som är upp mot backen. Om det är riktigt brant och du måste köra, placera då bägge fötterna på det fotsteg som är uppåt backen, då har man bäst viktbalans och det är lättare att hoppa av om terrängskotern tippar. 
• Nolltolerans gäller, kör aldrig med alkohol i kroppen. 
• Sköt underhållet på terrängskotern, i instruktionsboken finns det serviceintervaller som skall följas för att garantin skall gälla. Men det handlar inte bara om garanti, en terrängskoter som inte sköts och får sin service riskerar att få onödiga stop, felaktigt slitage och kan vara farlig att framföra. Risken är stor att kostnaderna som beror på misskötsel blir klart dyrare än vad det skulle kostat att göra regelbunden service är mycket stor. 
• Rätt lufttryck. Lågt däcktryck är bra för bra framkomlighet och för att minska markskador men tänk på att det gör fordonet instabilt i högre hastigheter. 
• Visa respekt för marken, rätt körning ger minimal påverkan på underlaget. 
• Kör aldrig aggressivt och provocerande. 

• För miljön och din egen skull kör på miljöbensin (Alkylat) om terrängskotern kan köra på det, kontrollera med din återförsäljare eller handboken. 
• Ha gärna med första förband om olyckan skulle vara framme, brandsläckare och en miljömatta om du måste tanka ute. 

• Tillför vätska. Man ska inte dricka enbart när man är törstig, då får man för dålig vätskebalans. Man skall dricka minst 2,5 liter vätska/dygn och i kyla ännu mer då det åtgår vätska för att värma inandningsluften. För bästa effekt bör vätskan vara minst lika varm som kroppstemperaturen.
• Klä dig enligt flerskiktsprincipen. Det är effektivare med flera tunna plagg. Medför förstärkningsklädsel.
• Behåll värmen. Använd alltid mössa under hjälmen. Huvudet fungerar som en skorsten. Är det en temperatur på minus 20 grader och du saknar mössa, sker en värmeförlust på ca 70-75%.
• Skydda fötterna. Skor skall vara så stora att man får in ett par extra ullstrumpor och ändå kan röra på samtliga tår.
• Utsatta kroppsdelar. Det är viktigt att iaktta varandra. Ha koll på kamraters ansikten. Vita hudfläckar tyder på kylskador. Tina upp fläckarna med en varm hand utan att gnida.
• Väder. Ha koll på aktuella prognoser och värdera dem mot vilket normalväder det brukar vara för området.

LABC – vid olycka

L. Livsfarligt läge

• Stanna upp, överblicka situationen och larma 112.
• Om den skadade har ett utsatt läge vilket kan innebära livsfara under omhändertagandet måste denne flyttas till en säker plats så skonsamt som möjligt.
• Vid misstanke om rygg eller nackskada ska förflyttning ske endast om det är absolut nödvändigt.
• Hjälm avlägsnas endast om den skadade har svårt att andas eller inte andas själv.

A. Andning

Om en person verkar livlös, har andningsstillestånd eller andningssvårigheter:

• Lätta på åtsittande klädsel.
• Fria luftvägar, kontrollera mun och svalj.
• Kontrollera puls, lämpligast vid halsen.
• Vinkla huvudet lätt bakåt.
• Ge mun-mot-mun metoden.
• När den skadade andas själv, lägg i stabilt sidoläge, vilket underlättar andningen.
• Vid hjärtstillestånd: ge HLR.

B. Blödning

• Om en person blöder kraftigt, lägg den blödande kroppsdelen i högläge.
• Lägg ett tryckförband.
• Om detta inte stoppar blödningen lägg på mer tryckförband utanpå.

C. Cirkulationssvikt

• Chock, kan uppträda vid stora sårskador, kraftig blödning, buk- och bröstskador, inre skador, vätskeförlust genom brännskador, kraftiga kräkningar och diarréer.
• Symptomen på att någon är chockad kan vara att personen är blek, kallsvettas, fryser, är törstig, har snabb och svag puls.
• Åtgärder som lindrar chocktillståndet är att man stoppar synlig blödning, lägger personen plant med benen i högläge, hindrar avkylning med hjälp av varma filtar och kläder.
• Ge ej någon vätska, prata lugnande och ställ enkla frågor ex. om vad den skadade heter, bor, släktförhållanden.
• Om möjligt ge personen en enkel uppgift att fokusera på.

Snöskoter på is

• Kom ihåg att all färd på is sker på egen risk!
• Ruskade leder visar var isen normalt sett är säkrast men utgör ingen garanti för att den håller.
• Snöskotern har både hög fart och stor viktfördelande yta, därför kräver den tjockare is än vad som behövs för en skidåkare.
• Motorljud och vibrationer gör dessutom att föraren inte hör isens varningssignaler.
• Du kan därför komma långt ut på svag is innan den brister.
• Glöm inte isdubbarna!

Innan du ger dig ut

• Planera färdvägen, lyssna gärna med ortsbefolkningen om du är osäker.
• Undvik att köra på okända vattendrag.
• Undvik mörkerkörning, på okända ej ”ruskade” isleder.
• Kom ihåg att tidigare ”säkra” överfarter snabbt kan försämras, speciellt vid reglerade- eller strömmande vattendrag.
• Kör aldrig ensam och håll ut avstånden mellan snöskotrarna.
• Har du pulka kopplad, låt kapellet vara öppet.
• Ha lyset på även dagtid.
• Bär alltid hjälm (lag) och medför ombyteskläder.
• Isdubbar bärs runt halsen och räddningslina medföres åtkomlig.
• Om förutsättningarna kräver det, använd extra flythjälpmedel, exempelvis flytplagg.
• Bli säker med rätt kunskap och rätt utrustning!

Lavinrisker

De flesta laviner utlöses av mekanisk påverkan på snötäcket. Nyfallen-, skiktad- eller vindpackad snö utgör de farligaste incitamenten för ökad lavinrisk vilken främst påverkas av:

• Terrängens utseende – dess lutning och sluttningens orientering i förhållande till vindriktningen.
  Snöns utseende – skiktning, hållfasthet och konsistens.
  Väder i form av senaste tidens nederbörd samt vind- och temperaturförhållanden.

Riskerna är störst på läsluttningar över 30 graders lutning efter kraftiga snöfall i kombination med snödrev. Tilltagande mildväder och skiktade snölager ökar riskerna ytterligare.

Ha kul i sluttningen – Men respektera terrängen och fatta välgrundade beslut, så att du och dina vänner kan återvända hem säkra och oskadda.

Gör en riskbedömning innan körning

• Välj kamrater vilka har en riskbedömning du är bekväm med.
• Var utrustade med fungerande transceivrar och lär er hur de används.
• Lavinsond, spade och transceiver är en självklarhet.
• Lär känna området ni ska åka i samt definiera potentiella sluttningar där lavinrisken finns.
• Bli säker med rätt kunskap och rätt utrustning.

Mer information om laviner och lavinutbildningar hittar du hos SVELAV »

Exempel på personlig utrustning, beroende på hur långt och i vilken terräng du ska köra i:
Hjälm (lag), telefon, ryggsäck, spade, lavinsond, transceiver, snöskor, rätt klädsel och skyddsutrustning så som ryggskydd, knäskydd och armbågsskydd. Vatten och mat, solskydd/solglasögon, toalettpapper, aktuell karta, kompass, GPS, visselpipa samt erforderliga verktyg och reservdelar.

Exempel på överlevnadsutrustning:
1:a hjälpenutrustning, kniv, rep, bogserlina, stormtändare, nödtändstickor, högenergibars (att äta), ficklampa, nödbloss, nödfilt, vindsäck, signalspegel.

Packa Smart & Kör Säkert!