Opinionsbildning

Snö- och terrängfordonsbranschen arbetar med att informera, kommentera och kommunicera ställningstaganden inom den offentliga diskussionen om användandet av snöskotrar och fyrhjulingar i Sverige.

Vi arbetar med framförallt – men inte bara – följande områden:

  • Säkerhet – samtidigt som fler ska kunna köra i terrängen vill vi att färre dör eller skadas
  • Miljö – vi arbetar med att ta fram nya fordon med mindre utsläpp, men också med kunskap om hur du som förare kan minska dina klimatavtryck
  • Tillgänglighet – en viktig uppgift är att uppmuntra och bidra till att fler får möjligheten att använda våra fordon i terrängen samtidigt som vi minskar de skador terrängfordonen kan orsaka vid fel användande
  • Fakta – debatten om terrängfordon har mer och mer gått från att utgå från verklig fakta till både gissningar som önskningar. Snö och terrängfordonsbranschen vinnlägger oss om att debatt och diskussion ska utgå från all tillgänglig fakta och kunskap. Vi arbetar med att bidra med detta.

Denna sida kommer successivt att fyllas på med information om opinionsfrågor Snö- och terrängfordonsbranschen driver.

 
 

Förmånsbeskattning av fyrhjulingar

Nya riktlinjer från Skatteverket 15 juni 2020:

Snö- och terrängfordonsbranschen har tillsammans med bland annat Skattebetalarnas Förening och LRF Konsult arbetat med frågan om de vansinniga förmånsbeskattningarna av fyrhjulingarna som Skatteverket drivit genom rättssystemet. Detta arbete har nu delvis gett frukt.

Den 15 juni har Skatteverket ändrat sina riktlinjer som i korthet betyder:

  • Möjligheten att kunna använda företagets fyrhjuling privat ska inte beskattas överhuvudtaget om företaget med en noggrann och detaljerad körjournal kan visa att den inte används privat.
  • Om det inte står klart att den inte använts privat kan man fortfarande påföras en förmånsbeskattning men värdet ska i sådant fall inte överstiga företagets kostnader för fyrhjulingen. Därmed riskerar man inte att få en förmånsskatt som bygger på orimliga teoretiska hyreskostnader så som det var skrivet tidigare.

Sammanfattningsvis rekommenderas alla företagskunder som äger och kör en fyrhjuling i driften att föra en noggrann körjournal som innehåller datum, mätarställning eller gångtimmar före och efter, arbetsuppgift/arbetsinnehåll och var arbetet har utförts. Ju mer detaljerat desto mindre risk för tveksamheter vid en revision.

En längre promemoria om de nya reglerna kommer att publiceras inom kort.

Bakgrund

Under 2019 har ett antal situationer dykt upp där Skatteverket har drivit ärenden där de menar att ägaren ”åtnjutit rätten” att utnyttja aktiebolagets fyrhjuling privat, vilket enligt lagen innebär att de kan tillföras ett förmånsvärde – och i dess förlängning en beskattning – för den rätten.

Ny rättslig vägledning:

Från och med 15 juni 2020 gäller följande (Skatteverkets nya rättsliga vägledning i färg):

Den grundläggande skatteprincipen:

”En anställd som har möjlighet att använda arbetsgivarens fyrhjuling eller snöskoter för privat bruk ska beskattas för denna förmån. Samma resonemang och bedömning som gäller för motorcyklar ska normalt även gälla för denna typ av egendom. Detta innebär att vid värdering av dispositionsrätten för fyrhjulingar och snöskotrar måste en samlad bedömning göra av omständigheterna i det enskilda fallet.”

Kommentar: Detta är en grundläggande skatteprincip som inte i sig förändrats. Köper företaget in ett fordon som använts privat ska denna förmån beskattas. I princip samma sak som gäller för en tjänstebil där företaget såväl som den anställde beskattas för bilförmånen. Problemet fram till nu är att Skatteverket och domstolarna dels inte accepterat att en fyrhjuling ska ses som en arbetsmaskin snarare än som ett fritidsnöje (som en båt eller ett fritidshus) och dels att man påfört ett förmånsvärde baserad på en fiktiv hyrmarknad med helt orimliga förmånsvärden.

Principen för själva förmånsvärdet:

”För fyrhjulingar och snöskotrar finns oftast ingen hyresmarknad för längre perioder, eftersom uthyrningen oftast baseras på kortare uthyrningsperioder om en dag och upp till en vecka där priset får antas vara anpassat för denna typ av användning. Skulle man räkna om sådana korttidshyror till årshyror blir det orealistiskt hög årshyra, som inte avspeglar marknadsvärdet. I stället bör hyresnivån på årsbasis kunna beräknas med utgångspunkt från arbetsgivarens kostnader för att tillhandahålla förmånen. Detta antagande bygger på att den anställde skulle ha haft motsvarande kostnader om hen hade ägt motsvarande fyrhjuling eller snöskoter själv.”

Kommentar: Detta är en av de viktigaste förändringarna som gjorts efter det att bland annat Snö- och terrängfordonsbranchen påpekat på det orimliga att beskattas för en förmån som i verkligheten inte finns eller är en bråkdel av det värde som Skatteverket drivit i domstolar. Om den anställde har privat använt företagets fyrhjuling privat blir förmånsbeskattning aktuell men ska baseras på den verkliga kostnaden arbetsgivaren haft, inte på en teoretisk beräkning baserad på få fall av korttidshyrning av fyrhjulingar i rekreationssyfte.

Beräkningsexempel hämtat från Skatteverket:

Om t.ex. en fyrhjuling köps in för 100 000 kronor och de bokförda driftkostnaderna (exklusive drivmedel) uppgår till exempelvis 20 000 kr, kan den totala årskostnaden beräknas till 30 910 kronor.

Faktisk värdeminskning, 10 % av 100 000 kr            10 000 kr
Kapitalkostnad, 0,91 % av 100 000 kr                               910 kr
Löpande driftskostnader                                                 20 000 kr

Beräknad årskostnad (förmånsvärde)                     = 30 910 kr

Begränsad dispositionsrätt:

”Om däremot fyrhjulingen eller snöskotern regelmässigt används i arbetsgivarens verksamhet men ändå varit disponibel för den anställde under semester och helger bör beskattningen grunda sig på värdet av denna begränsade dispositionsrätt i det enskilda fallet. Hänsyn måste bl.a. tas till typ av egendom, användningen av egendomen i verksamheten och kostnaden för att hyra en motsvarande egendom.” forts: ”Utgångspunkten bör vara att värdet av dispositionsrätten kan reduceras ned till 75, 50 eller 25 procent av de totala kostnaderna beroende på omfattningen av inskränkningarna.”

Kommentar: Nästa stora förändring i de nya tolkningarna är alltså att förmånsvärdet kan baseras på möjligheten till delutnyttjande, alltså att om den anställde använder fyrhjulingen privat på helger men inte vardagar ska förmånsvärdet justeras till värdet på den verkliga dispositionsrätten.

Verkligt utnyttjande i näringsverksamheten:

”I de fall det är klarlagt att fyrhjulingen eller snöskotern enbart har använts i arbetsgivarens näringsverksamhet och det inte heller finns andra omständigheter som talar för att fordonet anskaffats av privat intresse har dispositionsrätten inte något beskattningsbart värde. Detta får anses följa av allmänna beskattningsprinciper.

Ett sätt att visa att fyrhjulingen eller snöskotern inte använts privat är en noga och löpande förd journal. Av denna journal bör framgå datum, uppgift om mätarställning eller gångtimmar vid arbetets start och slut, var arbetet har utförts och vilken typ av arbetsuppgift som har utförts.”

Kommentar: Detta är den viktigaste förändringen i Skatteverkets nya rättsliga handledning. Har fyrhjulingen eller snöskotern endast använts i arbetsgivarens näringsverksamhet (i tjänsten) och detta stöds av en noggrant ifylld körjournal uppstår inget förmånsvärde och därmed inte heller en förmånsbeskattning för vare sig aktiebolaget eller privatpersonen.

Snö- och terrängfordonsbranschen rekommenderar därför alla att föra en noggrann körjournal och att förvara på kontoret eller där fyrhjulingen är stationerat och att man tar som vana att skriva upp timmar/kilometer varje gång maskinen ställs tillbaka.

Beskrivning av problemet före förändringen:

För att ge en bild av det arbete Snö- och terrängfordonsbranschen lagt ner rörande har vi valt att beskriva skatteproblemet som funnits före de nya rättsliga vägledningarna från Skatteverket nedan.

Skatteproblemet

Skatteverket har drivit ett antal fall där företagare köpt fritidshus eller båtar med argumentet att använda dem i näringsverksamhet, men där både Skatteverket som domstolar menar att inköpen har en tydlig privatanvändande funktion. Den juridiska grunden för dessa domslut är att enligt gällande lagreglering (från 1999) uttalades “att när det gäller anskaffning av dyrare egendom, exemplifierade med båtar och fjällstugor, att det är dispositionsrätten som ska ligga till grund för förmånsvärdet och inte det faktiska utnyttjandet” (se LRF Konsult PM nedan).

Problemet som uppstått i ett antal skatteärenden är att Skatteverket använt domslut rörande uppenbara fall av privat utnyttjande av t.ex. fritidsbåtar till att beskatta företagare som köpt fyrhjulingar i sina näringar.

I ett fall har företagaren köpt en fyrhjuling för 90 000 kronor att använda i enlighet med Terrängkörningslagen i skogs- och lantbruket. Skatteverket har anfört att denne haft möjligheten att även använda fyrhjulingen privat och därför ska förmånsbeskattas för denna teoretiska rätt. Problemet är att bedöma detta teoretiska förmånsvärde då det i praktiken inte finns en marknad för hyra av fyrhjulingar i rekreationssyfte. Jämför med t.ex. bilar, fritidshus eller snöskotrar. Skatteverket menade ändå att företagaren skulle påföras ett förmånsvärde om 80 000 kronor per år för denna teoretiska rätt. Något vi finner helt orimligt eller acceptabelt.

Tyvärr är lagen om beskattning av rätten att använda företagets tillgångar mycket generell vilket Skatteverket använt i dessa fall och där domstolarna har följt Skatteverkets linje.

Skattelagstiftning är mycket komplicerad och lagstiftaren menar att lagstiftningen bör vara generell (alltså i princip gälla alla och vara bred). Samtidigt är denna effekt – att bli beskattad för en teoretisk möjlighet att använda en fyrhjuling snarare än faktiskt utnyttjande – inte varit så att säga “meningen”. Det är snarare så att lokala Skattekontor sett en möjlighet att påföra en beskattning med hänvisning till domslut som egentligen berört andra tillgångar som till exempel hus och båtar.

Snö- och terrängfordonsbranschen har inlett ett samarbete med Skattebetalarnas Förening – som har företagsmedlemmar som drabbats av detta – och med LRF Konsult vars Skattechef driver denna fråga hårt, bland annat genom att överklaga ett domslut från Kammarrätten där en företagare påfördes skatt på detta, för oss, felaktiga sätt.

LRF Konsult PM och tjänster

LRF Konsult har skrivit en omfattande promemoria om den skattejuridiska delen av problemet som du kan ladda ner nedan.

LRF Konsult erbjuder företag och företagare en rad tjänster inom bland annat skatterådgivning. Läs mer om deras erbjudanden med nedan länk.

Skattebetalarnas Förenings Skatterättsskydd

Skattebetalarna är en intresseorganisation med politisk profil i skattefrågor och frågor som berör hur vi använder våra skattepengar. De har även ett erbjudande om Skatterättsskydd till företagare som kan få relevant hjälp av en erfaren skattejurist om denna skulle hamna i en tvist med Skatteverket. Läs mer i länken nedan.

 
 

Ställningstagande säkerhet på fyrhjulingar

Under en tid har en grupp under ledning av Trafikverket arbetat för att ta fram en ny nationell strategi rörande säkerhet vid körning av fyrhjulingar. Arbetet är en del av det pågående projektet ”Nollvisionen”.

Snö- och terrängfordonsbranschen har deltagit i detta arbete men beslutade under hösten 2019 att gå ur gruppen då resultatet fick en mycket stor slagsida mot att införa lag på fysiska säkerhetsbågar.

Vi har under arbetets gång beklagat att man väljer att ha en så snäv syn på en så viktig fråga. Vi från branschen har landat i ett antal ståndpunkter som vi anser är viktiga att ta med och som enligt oss skulle öka säkerheten i sin helhet.

Några punkter ur styrelsens beslut avseende arbetet för en ökad säkerhet på terrängfordon;

• Rekommendera tillverkare och förare att uppmuntra tillverkning och montering av elektroniska vältvarnare.

• Aktivt och tydligt informera om vikten av utbildning, förarprov och vidareutbildning.

• Driva frågan att terrängfordon ska framföras med godkänd skyddsutrustning som hjälm, skyddsglasögon, kraftiga stövlar/kängor, handskar och tåliga kläder.

• Vi menar att åldersgränserna för framförande av terrängfordon är mycket viktiga att upprätthålla för alla som arbetar med dessa fordon.

• Branschen ska i alla dess delar motarbeta användandet av alkohol eller droger i samband med körning av terrängfordon. Detta är den enskilt största orsaken till svåra olyckor med fyrhjulingar.

• Snö- och terrängkörningsbranschen arbetar aktivt mot att förare eller återförsäljare monterar olagliga reservdelar på de fordon branschens medlemsföretag levererar.

 
 

Terrängkörningslagen

Körning av terrängfordon regleras i huvudsak i terrängkörningslagen och terrängkörningsförordningen.

Under 2018 och 2019 har en statlig utredning arbetat med att se över och föreslå förändringar i terrängkörningslagen som reglerar hur vi använder snöskotrar och fyrhjulingar i Sverige.

Terrängkörningsutredningens förslag

Utredningen har avslutat sitt beredningsarbete och överlämnade sina förslag till regeringen i 30 december 2019. Regeringen har sedan skickat ut utredningsförslaget med en ibland så kallad allmän remiss, det vill säga att myndigheter och organisationer m.fl. får ge sina yttrande över hela förslaget. Efter denna remiss beslutar regeringen om hur de ska arbeta vidare med utredningens förslag och om eller hur de ska föreslå en ny terrängkörningslag i riksdagen. I korthet ser utredningens förslag enligt följande:

  • Ett konstaterande att motortrafik inte är en del av Allemansrätten
  • Att terrängkörning med nedan undantag är förbjuden.
    – För verksamhet i lands- och skogsbruk
    – På snö där det är uppenbart att man inte riskerar skada marken
    – För tjänsteutövning (sjukvård, polis, räddningstjänst etc.)
  • En generell skärpning av påföljder för olovlig och olaglig körning
  • Inget införande av krav på fastighetsägares medgivande för t.ex. snäskoteråkning
  • Ett införande av fordonsskatt på snöskotrar och fyrhjulingar
  • Införande av ett obligatoriskt ledkort på allmänna snöskoterleder
    – Intäkterna skapar en snöskoterledsfond
  • Kommuner, klubbar och enskilda näringsidkare får rätten att ansöka medel från snöskoterledsfonden
  • Ge det allmänna – framförallt kommunerna – större tillsynsansvar för laglig terrängkörning
  • Inrätta rätt till kontroll av ledkort och förarbevis mm. till kommunala naturvårdsvakter
  • Diverse övriga justeringar rörande regelverk och särskilt för rörelsehindrade

Snö- och terrängfordonsbranschens ställningstagande

Snö- och terrängfordonsbranschen har tyvärr inte fått sitta med i utredningens så kallade expertgrupp. Många intressenter och organisationer har haft möjligheten att direkt påverka utredningen i den expertgruppen – som regeringen utsett – men ingen representation från branschen eller näringen, vilket är mycket beklagligt. Vi har därför arbetat med att upprätthålla goda kontakter med själva utredningskansliet under utredningens arbete.

Sammanfattningsvis menar Svenska snö- och terrängfordonsbranschen att utredningen landat i en rimlig bedömning av önskvärda och möjliga förslag till en modern terrängkörningslag.

Utredningen har kommit fram till att de juridiska förutsättningarna för mer långtgående förändringar för framförallt snöskoterkörning inte är möjliga. En bedömning Svenska snö- och terrängfordonsbranschen står bakom.

Vi noterade resonemang och förarbetstexter avseende möjligheter att införa konkreta begränsningar för så kallad friåkning, att införa krav på medgivande från fastighetsägare för snöskoteråkning och införandet av en fordonsskatt som tre exempel på frågor Svenska snö- och terrängfordonsbranschen inte ansåg rimliga i förhållande till de problem som de facto finns idag.

Svenska snö- och terrängfordonsbranschen menar att utredningens förslag till skärpningar avseende olovlig körning, införandet av en så kallad skoterledsfond och övriga lagförändringsförslag gentemot dagens lagstiftning är rimliga och acceptabla.

Vi menar att den största bristen i dagens lagstiftning inte är lagtexten i sig utan bristen på adekvat tillsyn och påföljder när lagen bryts. De problem som olovlig och olaglig terrängfordonskörning orsakar på miljö och mark bör beivras tydligare mot idag. Detta är dock frågor inte för lagstiftaren utan för myndigheter och ordningsmakt. Med detta biträder vi utredningens förslag om införandet av Naturvårdsvakter.

Vårt remissyttrande har samordnats med tre andra viktiga snöskoterorganisationer:

  • Branschorganisationen för hållbar snöskoterturism,
  • Sveriges Snöskoteråkares Centralorganisation (SSCO),
  • Sveriges snöskoterägares riksorganisation (SNOFED)
Snö och Terräng